TALHARPA 
VORMSI = TÕSI!
VORMSI = TÕSI!Vormsil lõppes suvi talharpamängijate igaastase pealetungiga, mis täitis saare muusika ja lauluga. Selle aasta hiiu kandle laagril (”talharpa” tähendab hiiu kannel vormsi murdes) osalesid nii edasijõudnud mängijad ja algajad, nii täiskasvanud kui lapsed ja nii vormsilased kui mängijad mujalt ja kokkuvõttes osalesid 45 hiiu kandle mängijat. Laagrit korraldati alates 2008. aastast pärimusmuusikakooli August Pulsti õpistu poolt, mis kuulub Viljandis asuva Eesti Pärimusmuusika Keskuse juurde, aga viimasel neljal aastal on peamine vastutus Vormsi valla kanda. Laagrite sisu ja meeskonna loomine on sisulise laagrijuhi vastutusala. Viimasel kuuel aastal on laagrijuhid valitud laagri õpetajate ja edasijõudnud osalejate seast.
Geograafiline haare ja kultuuriline sügavus
Tulevase aasta laagri sisu lähtub suuresti osalejate soovidest ja tihtipeale kutsuvad pigem osalejad õpetajad kursusele kui vastupidi! Selle aasta laagrijuhiks oli Eva Väljaots, kes muidu õpib pärimusmuusikat Sibeliuse Akadeemias Helsingis. Tema mõte oli luua laagrit, millel oleks lai geograafiline haare ja ka kultuuriajalooline sügavus. Geograafiline haare tähendas õpetajaskond Karjalast ja Soomest ning mind kutsuti selleks, et laiendada mängijate eestirootsi repertuaari. Koroona tõttu jäi tänavu geograafiline haare väiksemaks, kuid siiski süvineti hiiu kandle mängu ja kultuuri asjatundlike õpetajate abiga, kelleks olid sel aastal Liisa Koemets, Annika Mändmaa, Eva Väljaots ja mina.
„Pildikesi Vormsi minevikust“
Peale mängutehnika tunnid ja uute hiiu kandle lugude õppimise sisaldas laager veel õpitubasid, mis tõstsid esile talharpa/hiiu kandle ajalugu Vormsil ja selle seoseid eestirootsi kultuuriga. Yngve Rosenblad ja Marju Tamm jutustasid varasemate aegade muusikaelust Vormsil keskendudes leik[1]-idele ja talharpale/hiiu kandlele. Nad õpetasid ka paar kosja- ja pulmaleiki vormsi murdes ja esitasid üks oma viimaseid arhiivileide: Veljo Tormise ”Pildikesi Vormsi minevikust” – teosed meeskoorile a cappella aastast 1983, mis koosneb Vormsilt pärit traditsioonilistest leikidest. Leikide tekstid on tõlgitud eesti keelde Jaan Krossi poolt. Ühel teisel õhtul võttis äsja eksamineeritud giid Age Kõiveer, kes ka osales hiiu kandle laagris, osalejad kaasa Hullosse. Tasakesti jalutades külateel Hullo keskusest kiriku poole tõi ta esile Vormsi vanemat ja uuemat ajalugu. Laagrit lõpetati ühise külaskäiguga koduloomuuseumis Svibys, kus Yngve Rosenblad ja Marju Tamm näitasid oma vormsi rahvariided ja esinesid muusikalise kavaga.
Sellel aastal oli Rumpo Mäe talu neljandat korda laagri baas, kus toimusid kõik õpitoad ja kus ka ööbiti, aga kaks korda külastas laager ka Hullot. Esimene kord tähistati Eesti taasiseseisvumispäeva 20. augustil kirikukontserdiga, kus esinesid laagri õpetajad ja osalejad väiksemate koosseisudega. Hiljem lõpetati laager ühise ja hästi külastatud kontserdiga Hullo Rahvamajas. Kontserdi lõpus esitasid kõik osalejad ühiselt ühte pulmalaulu Dalarnast, mis on eesti keelde tõlgitud Jaak Johansoni poolt.
Laager asetab Vormsi muusikalisele maailmakaardile
Hiiu kandle laagriga on Vormsi jäädavalt asetatud pärimusmuusika-huviliste kaardile, mitte ainult Eestis, vaid kogu põhja Euroopas. Laagrisse kutsudes Ilkka Heinonenit ja Pekko Käppit Soomest, Anders Noruddet Rootsist ja Vladislav Demin Venemaalt, äratatakse huvi Vormsi ja hiiu kandle kultuuriajalooliste sidemete eestirootsi kultuuriga vastu ka nende kodumaadel. Vormsil elavate lastele ja noortele, kes viimastel aastatel on saanud õppida hiiu kannelt aastaringselt õpetaja Liisa Koemetsa ja abiõpetajate Age Kõiveeru ja Laura Lehto kätte all, pakub laager uusi muusikalisi väljakutseid ja sidemeid. Sellel suvel olid 14 osalejat vormsilased ja veel mõned suve-vormsilased.
Sofia Joons Gylling
[1] Leik tähendab muusikalist pala, mida Vormsil esitati kas lauldes või talharpa/hiiu kandlega ning mille saatel tantsiti ühte kiirvalsivarianti, mis mingil määral sarnaneb labajalavalsiga.
Allpool ka rootsi keeles:
TALHARPA ORMSÖ = SANT!
ORMSÖ = SANT!Sommaren på Ormsö avslutades med tagelharpsspelarnas årliga invasion av ön som fyllde den med musik och sång. Årets tagelharpsläger för både rutinerade spelare och nybörjare, både vuxna och barn och både ormsöbor och spelare från annat håll samlade totalt 45 tagelharpister. Kursen arrangerades till en början av folkmusikskolan August Pulsti õpistu som är en del av Eesti Pärimusmuusika Keskus i Viljandi, med början 2008, men huvudarrangör är sedan fyra år tillbaka Ormsös kommun.
Geografisk bredd och kulturellt djup
Kursernas innehåll och bemanning står kursansvariga för, som de senaste sex åren har valts ut bland dem som deltagit på lägret antingen som lärare eller rutinerad deltagare. Kommande års läger utgår till en stor del på deltagarnas önskemål och det gör att det snarare är deltagarna som bjuder in lärare till kursen än tvärtom! Årets kursansvarige var Eva Väljaots, som till vardags studerar folkmusik vid Sibeliusakademin i Helsingfors. Hennes tanke för årets läger var att bygga både geografisk bredd och kulturhistoriskt djup genom att bjuda in lärare från Karelen, Finland och mig som aktiv utövare av estlandssvensk musik. På grund av corona-krisen var den geografiska bredden mindre än vanligt, men det hindrade inte deltagarna att fördjupa sig i talharpsspelet och dess kultur under ledning av de väl insatta lärarna Liisa Koemets, Annika Mändmaa, Eva Väljaots och jag själv.
”Bilder ur Ormsös förflutna”
Utöver lektioner i speltekning och inlärning av nya tagelharpslåtar bestod lägret även av ett par workshops som lyfte fram tagelharpans historia på Ormsö och dess band med den estlandssvenska kulturen. Yngve Rosenblad och Marju Tamm berättade om äldre tiders musikliv på Ormsö, med fokus på leikarna och tagelharpan. De lärde även ut ett par friar- och bröllopsleikar på ormsömål och presenterade ett av sina senaste arkivfynd: Verket ”Bilder ur Ormsös förflutna” för manskör av Veljo Tormis från 1983 med översättningar av de traditionella leikarna till estniska av Jaan Kross. En annan kväll tog den nyutexaminerade guiden Age Kõiveer, som även deltog på tagelharpslägret, med deltagarna på en guidad vandring i Hullo, där deltagarna invigdes både i Ormsös äldre och nyare historia. Kursen avslutades med ett gemensamt besök på hembygdsmuseet i Sviby, där Yngve Rosenblad och Marju Tamm visade sina ormsödräkter och uppförde ett musikprogram.
I år hade lägret för fjärde gången gården Rumpo Mäe som bas, men gjorde två musikaliska nedslag i Hullo. Första nedslaget bestod av firandet av Estlands självständighetsdag 20 augusti som utgjordes av en konsert i kyrkan. Senare avslutades lägret med en gemensam och välbesökt konsert på Folkets hus. Konserten avslutades med ett stort allspel där de 45 deltagarna tillsammans framförde en bröllopsvisa från Dalarna som översatts till estniska av Jaak Johanson.
Lägret sätter Ormsö på musikens världskarta
Med tagelharpslägret har Ormsö satts på kartan för folkmusikintresserade inte bara i Estland utan i hela Nordeuropa. Genom att engagera lärare som till exempel Ilkka Heinonen och Pekko Käppi från Finland, Anders Norudde från Sverige och Vladislav Demin från Ryssland har intresse väckts för Ormsö och tagelharpans kulturhistoriska band med den estlandssvenska kulturen i deras musikaliska nätverk på hemmaplan. För barn och unga från Ormsö, som de senaste åren haft möjligheten att få ta del av undervisning i tagelharpsspel kontinuerligt med Liisa Koemets som lärare och Age Kõiveer och Laura Lehto som lokala assistentlärare, öppnar lägret nya och bredare musikaliska sammanhang för deras musicerande. I år var 14 av de 45 deltagarna ormsöbor och ännu ett par sommar-ormsöbor.
Sofia Joons Gylling
Laagrit toetas Eesti Kultuurikapital ja Rahvakultuuri Keskus:
